Grönhögen med storstadspuls

 Läser dagens tidning medan jag äter en frukost bestående av sylt av egenodlade fikon, havtorn och filmjölk.

Jag läser att 31 boende och sommarboende protesterar mot att det byggs åtta hyreslägenheter i Grönhögen på södra Öland. 

De protesterande skriver bland annat “Inte med bästa vilja kan man säga att en hyreskasern harmonierar med befintlig bebyggelse i Grönhögen. Ett grannskap som förvandlas från lugna villakvarter till komprimerad stadspuls riskerar att slå sönder den unika bygemenskap vi så högt värderar”.

Det är en intressant fråga som dyker upp, varför är man rädd för hyresgäster? För det kan inte vara att Grönhögen förvandlas till en storstad av åtta lägenheter även om man skriver så i ett överklagande av ett länsstyrelsebeslut. Jag utgår från att domstolar inte tar hänsyn till sådana påståenden.

Jag tycker det är synd att utvecklingen på södra Öland motarbetas av boende och sommarstugeägare i Grönhögen. Kommunen borde ta ett perspektiv för hela Sydöland. Jag kan tex tänka mig att det vore intressant med möjligheten att flytta till Grönhögen och en hyreslägenhet när man av olika skäl inte vill eller kan bo kvar i sitt hus i den södra delen av kommunen. 

Ett nätverk för södra Öland har startats med representanter från varje socken. Det gör också att risken finns att man utgår från den egna socknens behov och möjligheter, inte hela sydöland 

I styrdokumentet “Strategi för utveckling av södra Öland”

https://www.morbylanga.se/wp-content/uploads/2023/05/strategi-sydoland.pdf har kommunen bla denna utgångspunkt:

För att Sydölands befolkningsutveckling ska kunna vända är det mycket viktigt att det finns olika boendealternativ, arbetsmöjligheter och tillgång till både kommunal som kommersiell service på överkomliga avstånd och helst också lokalt

Som jag ser det behöver kommunen satsa på en levande landsbygd enligt styrdokumentet eller öppet säga att vi vill ha södra Öland för sommarboende och turister.

Havtornsskörd

 Den hårda ostliga vinden har börjat avta. De gäss som är på väg söderut har dock en väldig fart när de passerar över tomten. Regnet har också avtagit så att jag kunde plocka in potatis och färsk havtorn.

  

Det allvarliga läget i Sverige består fortfarande. Idag har partiledaren för Sverigedemokraterna uttalat att straffmyndighetsåldern borde sänkas till 13 år. Han ser inga hinder för att 13-åringar ska låsas in på livstid.

Han fick frågan utifrån det faktum att hjärnan inte är tillräckligt utvecklad hos så unga människor, och förmågan att se konsekvenser, ska det inte spela in här? Partiledaren svarade ”Nej, det tycker jag inte, det är inte den enskildes förmåga att se konsekvenser  som ska spela roll utan de konsekvenser som blir för andra människor som ska spela in här.”

Eftersom 13 år är en bra kompromiss enligt partiledaren så är det väl egentligen en ytterligare sänkning som partiet vill ha.

Förslag läggs från många håll om att öka strafflängden trots att det inte finns forskning som visar att kriminaliteten minskar på det sättet. Det är kanske ett sätt att säga att vi gör allt för att kriminaliteten ska minska. 

Man blir mörkrädd när det kommer förslag om att barn ska sitta i fängelse resten av sina liv. Barnens oförmåga att se alla konsekvenser för sitt handlande spelar ingen roll. Rädslan späds på att det inte kommer några protester på sådana här förslag vilket innebär att övriga partier, både regering och opposition, håller med .

Jag tycker att politiker ska säga som det är “barn ska kunna bli satta i fängelse resten av sina liv" och inte gömma sig bakom krav på sänkt straffmyndighetsålder.

Blommande jordärtskockor

 Fördelen med att bo lite avsides är att man får en annan upplevelse när man kör till affären. Igår började det med blommande jordärtskockor vid starten.

Himlen lyste alldeles blå över alvaret. Vid Mellstaby strök en havsörn över bilen och vid Mellby hovrade en glada. En ägretthäger spatserade obekymrat vid Triberga mosse. 

Det blir ett avbrott i det mörker som har lägrat sig över Sverige. 

Vi har en regering som regerar endast med hjälp av straff och ekonomiska sanktioner. När kriget eskalerar i Gaza så tar man bort biståndet till Palestina. Det vill säga att civilbefolkningen drabbas extra hårt av kriget och terrorhandlingarna. De senaste två moderata utrikesrikesminstrarna har uttalat att det är viktigt att fortsätta med biståndet i detta läge. Den nuvarande utrikesministern ingår dessutom i regeringen men blev överkörd av de två andra regeringspartierna. Man kan också fundera på hur regeringens stödparti ser på frågan men palestinierna är ju utlänningar så de ska väl utvisas, eventuellt hållas i förvar tills beslutet kan effektueras. 

Humanismen försvinner helt i de beslut som regeringen står för.