Årets sista dag

Så här på årets sista dag kan det vara på sin plats att göra en sista dokumentation av läget på sydöstra Öland. Om några dagar kan det vara svårt att komma ihåg hur det var.

När det gäller rosor så syns både julrosor och

  små buskrosor

På brunnslocket finns bland annat både ljung och kål.

I trädgårdslandet syns gojibärsbusken tillsammans med grön-, svart- och brysselkål i bakgrunden. Dessutom ser man det som i maj kommer att vara fullt av sparrisskott i stället för vissna gula stjälkar.

Bygatan ligger öde och snöfri denna dag.

Mot öster ser man kyrkan och kyrkbyn

Till den sista sittningen vid fågelrestaurangen alldeles innan skymningen var det kö.

Jag kunde räkna in pilfinkar, gråsparvar, talgoxar, blåmesar, gulsparvar, bofinkar, grönfinkar och koltrastar. Det vill säga alla stamgäster förutom rödhaken.

Åt öster genom grenverket på gårdsasken lyste månen.

Som en nyårshälsning kom årets sista solstrålar över alvar och skådarbänk. 

Almérskorsningen i Björnhovda

Nu är julgröten är uppäten. Det som blev kvar  i skålen efter att tomten varit framme under natten  blev ett skrovmål för vår hund morgonen därpå.

Det finns flera intressanta saker att fundera på i dessa juletider. En är naturligtvis att tomtar är snälla och lämnar lite gröt kvar i skålen till behövande. De får nog gröt så de klarar sig, de besöker ju många barn under julhelgen. Det kan vara bra att tänka på för andra att också lämna lite till behövande oavsett om de kommer från Sverige, Rumänien eller Syrien.

Ett mer närliggande fenomen som är svårare att förstå är hastighetsbegränsningarna på Öland.
Jag noterade i ett annat inlägg att hastigheten i Kastlösa har sänkts från 50 km/h till 40 km/h.
 http://jecsdigitala.blogspot.se/2014/11/kastlosa.html
Nu passerade jag korsningen vid Almérs i Björnhovda. Det är det en korsning som är en av de mest trafikerade och olycksdrabbade på Öland. Där möts väg 136 söderut, med vägen mot Färjestaden och vägen mot Norra Möckleby/Gårdby. Dessutom ligger det en ICA-affär alldeles i korsningen. Här har man höjt hastighetsbegränsningen från 50 till 60 km/h!

En tänkbar förklaring är naturligtvis att man tänker att här har det varit så många olyckor, så om vi höjer farten så åker bilarna snabbare förbi och det hinner inte bli så många olyckor. Men då skulle man väl egentligen höja hastighetsgränsen ännu mer så blir det än färre olyckor. Det är ju inte så många olyckor på vägar där man får köra 110 km/h.
En annan förklaring kan också vara att ICA-handlaren i Degerhamn har gjort påtryckningar att höja farten förbi Almérs så att man inte hinner stanna där utan man fortsätter söderut till nästa livsmedelsaffär längs 136:an. Inom parentes är det bara 35 km dit och tar enligt Eniro 32 min.
Att det ligger en stor och nybyggd bilverkstad bara 500 m från korsningen är nog bara en slump. Även om stora bilverkstäder behöver många bilar att laga för klara sig. Fast den förklaringen bygger ju på att högre hastigheter i korsningar ger fler olyckor.

Det vackraste fenomenet var nog ändå frostblommorna på altanfönstren.

Köbildning vid Ottenby

Juldagen började med en kall men solig morgon. Vi letade reda på reservstövlarna som behövs för promenader på alvaret just nu. Stövlarna har stått på vår altan vid entrén under hösten. När foten stacks ner i högerstöveln kändes det lite knöligt. Någon har använt högerstöveln och bara den till att gömma körsbärs- och krikonkärnor inför kommande behov. Den fågel som har specialiserat sig på denna typ av kärnor är stenknäcken men om den brukar gömma kärnorna i högerstövlar känner jag inte till.

Vid fågelmatningen har även gulsparven dykt upp nu.

Vi hann dock med lite spaning från bänken.

Vi såg kaja, talgoxar och koltrast. Korpen hördes över alvaret och tranan bortifrån Stormaren.

Sedan åkte vi vidare mot Ottenby till en bilfri parkering men en vacker fyr i solskenet.

På vägen tillbaka stannade vi vid södra lunden för att eventuellt kunna se några dovhjortar . Inte en enda hjort såg vi vid vår promenad i skogen. När vi kom tillbaka till parkeringen förstod vi varför.

 De stod i kö!

Julgranspyntning

Dagen innan julafton hämtas barn och barnbarn,  som åkt tåg från Köpenhamn, på Kalmar central . På vägen dit kunde jag  upptäcka en och annan ormvråk annars var det tunnsått med fåglar att upptäcka från bilen. Vädret var vårlikt vad gäller både sol och värme (+ 5 grader C). Vid fågelmatningen härskar fortfarande gråsparvar och pilfinkar. Ändå finns en rosbuske med ett inbyggt duvbo som extra skydd alldeles i närheten.

Jag måste lägga ut lite fler äpplen så jag kan räkna in åtminstone koltrasten. Koltrasten hörs och ses överallt utom vid fågelbordet.

Jag var också och köpte en gran hos Lotties Blommor i Degerhamn. Möjligheten att gå ut i skogen och hämta en gran är i det närmaste obefintlig på Öland. Granskogen lyser med sin frånvaro i konkurrens med alla adventsljus så här i juletider. På trappen såg den inköpta granen ut så här

 

Efter julpynt

Och efter tomtens besök

Vintersolstånd

Det här är dagen innan vintersolståndet imorgon vänder det och blir ljusare för varje dag. Jag tog en tur runt byn för att se hur läget är just nu.
Julen står också inför dörren och då är det bra att veta att både grön- och svartkål fortfarande ser fin ut.

Bakom svartkålen gömmer sig även brysselkål.

I decembersolen syns både malmbebyggelse och alvar.

Det är fortfarande mycket vatten på alvaret och i det klara vädret blev det minusgrader i natt så det blev isskorpor på de stillastående vattensamlingarna. Men det var en tunn skorpa på ytan. Man behövde inte vara orolig om det skulle bära eller brista, det brast. Isflaken på bilden är några millimeter tjocka.

Jag vände vid byn södra "skog". Den består av en 30 meters bred tallridå som tidigare var en allmänning som gick från byn till malmen och sen vidare mot alvaret..

Sedan blev det den asfalterade bygatan hemåt. Bilden är tagen nästan exakt klockan 12 så även om det ser ut som skymning, kommer inte solen högre.

Luciadag

Luciamorgonen randas med ljus, kaffe, pepparkakor och saffransbullar. Det är en fin tradition att fira ett katolskt helgon, mitt i decembermörkret.

 

Utomhus är det fortfarande höst. Det blev lite arbete med att staga upp några rosbuskar vars stöd blåst om omkull under natten. Det finns dock enstaka stockrosor som fortfarande blommar och klarade stormen.

Julrosorna vid trappen blommar också.

Efter allt regnande i höst och inte minst igår så är alvaret vattenfyllt på många ställen. Man tar sig inte fram utan gummistövlar.

Kanalen vid skådarbänken brukar bara vara så här vattenfylld i samband med snösmältningen på våren. Men det blir en fin bild i höstsolen.

Sparvhöksbesök

Ute drar kulingen eller nästan stormen runt knuten.
Morgonen började dock med med både värme och nästan vindstilla. När gryningen började övergå i dager upptäckte jag en ny besökare vid fågelmatningen. Det var en sparvhök som nog spanade mer efter småfåglar än solroskärnor eller jordnötter.

Såvitt jag kunde se lämnade den oss tomhänt (tomklodd). Jag kunde inte se att den hade någon småfågel i klorna när den flög iväg.

Från köksfönstret kunde jag se fjällvråken ryttla över den blivande vallåkern. På väg till jobbet gick solen upp över havet och det blev en strålande solskensförmiddag. Gräset på Runvallens fotbollsplan vid Norra Möckleby lyste alldeles grönt och fint i solskenet.
Jag passerade också en ensam sångsvan som gick omkring på ett fält vid Föra. Det var en årsunge och jag undrar om den kommer klara det väder som nu är över oss. På vägen hem var det nämligen störtregn och kulingvindar och vindarna kom från syd eller sydväst och skulle öka. Så skulle den ensamma sångsvanen fortsätta sin flyttning så är det en ordentlig motvind.

Besök på Capellagården

Nu är det dags att sätta upp fågelmatningen inför vintersäsongen. Mitt egenhändigt tillverkade fågelhus har återfått sin plats utanför köksfönstret. Det är en mindre kopia av vårt hus med svart tak gula väggar och vita knutar.

Hittills har följande fåglar besökt fågelmatningen: Pilfink, Bofink, Grönfink, Gråsparv, Talgoxe, Blåmes, Rödhake, Kaja, Trädkrypare och Större hackspett. Hackspetten lyckades jag fånga på bild när den hackade i sig jordnötter.

 Idag gjorde vi ett besök på julmarknaden på Capellagården i Vickleby. Det var ingen stor marknad men det var fina föremål som eleverna som går på skolan hade gjort. Man kunde också gå runt och se hur odlingarna ser ut i vintertider. Det var hantverksprodukter i trä, textil och keramik som fanns på marknaden. Vi deltog i ett keramiklotteri. En drejskiva hade omvandlats till ett roulettehjul. Vi vann en keramikkruka som passar bra till en amaryllis. (Betydligt större vinst än på tipset denna vecka)

Det är inte bara vi som varit i Vickleby, utan redan 1741 passerade Linné här på sin öländska resa. För nutida resande finns här en bänk att vila på.

 Dessutom finns bredvid bänken ett utdrag ur Linnés anteckningar.

Vitlöken är på gång

Den kalla ostvinden sveper in från Östersjön och gör att det känns som vintern är på gång. Det är tur att vi fått våra treglasfönster på plats. Men det spricker upp och solen gör att det till slut går att ge sig ut. En fjällvråk jagar över byns åker. Det är svårt att veta om den varit där tidigare i veckan då man åker till jobbet när det är mörkt och kommer hem i mörkret. Jag har dock vid flera tillfällen på morgonresan sett rävar springa över vägen. Smågnagare som sorkar och möss måste passa sig, för de är favoritföda för både räv och fjällvråk.

Jag passade på att klippa ner hallonbuskarna och täcka purjolöken. På det sättet fryser inte jorden runt purjolöken och man kan fortsätta att skörda även när frosten har kommit

 

Alldeles bredvid purjolöken lyser fortfarande mangolden både den gula och den röda.

Det var också roligt att se att vitlöken har börjat ta sig upp över markytan. Vi satte lökarna för cirka en månad sedan.

Till lunch blev det bland annat rostade egna nyskördade grönsaker: Palsternacka, blomkål, gulbetor och morötter.

Som avslutning måste jag nämna att enligt Borgholms kommuns hemsida så är Åkerboskolan i Löttorp den skola som har bäst resultat i hela Kalmar län.

R Andersson vs. G Puccini

Det har varit en kulturellt stora dagar för mig. I torsdags såg jag Roy Anderssons guldlejonbelönade film "En duva satt på en gren och funderade på tillvaron" i Torngårdslokalen. I fredags såg jag Kungliga operans uppsättning av Giacomo Puccinis opera Madama Butterfly  i direktsändning på Folkets hus Bio i Borgholm.

Roy Anderssons film är enligt programmet både ett drama och en komedi vilket stämmer. Det är en film som är svår att återge men det finns en del scener som är klart minnesvärda. Guldlejonjuryn i Venedig måste haft en speciell översättning för att se det komiska i olika scener som utspann sig delvis på närkingska, den speciella dialekten från gnällbältet.
I en scen kommer Karl den tolfte  inridande på ett ölschapp för han behöver något att dricka på väg med sin arme mot Poltava. Han får då ett glas med vatten med bubblor i. Senare kommer armen haltandes tillbaka från Ryssland och Karl den tolfte kommer in på samma ölschapp för att låna toaletten.

Kungliga operans direktsändning av Madama Butterfly slår nog trots allt Roy Andersson. Sopranen som spelade huvudrollen, Asmik Grigorian från Litauen, var helt fantastisk, både vad gäller sång och skådespel. Det var också en liten pojke med i föreställningen och man undrade om han inte fick hörselskador när han låg i famnen på sångerskan samtidigt som hon gjorde några av sina arior. Man blev dock lugnad när kameran zoomade in på Madama Butterfly och hennes son för då kunde man se att han hade öronproppar.

Här är en bild tagen i pausen mellan första och andra akten

I pausen intervjuades tenoren Daniel Johansson på sportjournalistiskt vis med frågan "Hur känns det?" Hans svar var också lika intetsägande som vilken hockeyback som helst.

Slutligen har vi snart ett nytt treglasfönster mot norr och de kalla nordanvindar som kanske kommer snart.

Blommor i novemberdis

I torsdags var jag på Film i Torngård. Där visades "A most wanted man". Det är en spionthriller som utspelas i Hamburg där alla pratar engelska även de muslimska skurkarna. Huvudrollen spelas av Philip Seymour  Hoffman. Det blev hans sista, inte att undra på, då han rökte och drack whisky filmen igenom.  Filmen är dock väl värd att se inte minst då det är en thriller utan överdrivet våld och blod. Det är ändå så att det mest minnesvärda är som alltid Sven-Oskar Tornegårds egen introduktion till filmen.

Det har varit meteorologisk sommar på södra Öland fram till denna vecka. Det kan vara svårt att förstå i novemberdiset. Temperaturen har hållit sig runt 10 grader så varmt har det varit. Vid en rundvandring på tomten kunde jag bland annat hitta följande blommande växter som ändå påminner om sommaren:

Stockros

Ringblomma

Klätterros

Rosbuske

Stjärnflocka även kallad Linnes döttrar

Hortensia

Klematis

Att sommaren är slut visar väl ändå korna som varit ute på alvaret hela sommaren. Nu står de vid grinden och vill komma hem.