Gravänder och Pisa

På morgonen möts vi  numer av denna stora flock av gravänder som samlas på planen bakom vårt hus.

Efter att ha sett gravänder spankulera omkring så är det dags att se älgar simma över Ångermanälven i direktsänd TV. Det är knappast så att man hinner att följa utvecklingen kring PISA-resultaten.

Det har varit mycket politiska utspel om den senaste PISA-undersökningen. Det har handlat om det är för många elever exkluderade från undersökningen som gjordes 2018. Riksrevisionen säger i sin rapport att Skolverket har följt regelverket för genomförandet, men att Skolverket borde ha gjort ännu mer. Då ställs det politiska krav på avgång för ministrar och generaldirektörer.

En viktig fråga som glöms är dock om PISA är ett bra instrument för beslut i skolfrågor. 

Eftersom alla OECD-länderna ska göra samma test är de inte kopplade till respektive lands läroplan. Man hävdar att man undersöker vad som är viktigt att kunna för eleverna och det är sant, men de utgår inte från våra läroplaner. Det betyder att i nio år så går eleverna i svensk skola och utbildas och bedöms från den svenska skollagen. När vi sedan ska jämföra hur bra eller dålig den svenska skolan är, där elever och lärare ingår, bedöms de utifrån andra kriterier.  

I Sverige är ca 5 500 15-åringar som är utvalda att göra testet, de genomför testet anonymt. Dessa ungdomar som har den svenska skolutvecklingen på sina axlar ska dessutom göra proven utan att få någon återkoppling på resultatet. De får inte veta hur testet gick varken på individ, klass eller skolnivå.

Vi kan också inse att ungdomarna inte alltid lägger all sin energi på ett test som de inte får något resultat från. De kan kanske se andra saker som viktiga som till exempel sina egna resultat på nationella prov och sina betyg. Det kan till och med vara så att det också är viktigare att träffa klasskamrater.

Jag tror att PISA-resultaten skulle ytterligare förbättras om alla elever motiverades med ett hamburgermeal eller en pizza som belöning för arbetet. Motivation är viktigt när man ska genomföra olika saker.

Det är alltså PISA-jämförelsen med andra länder som ligger till grund för vilka beslut politiken tar i skolfrågor. Helst vill väl politikerna att det ska gå dåligt för eleverna för då kan de lägga sina egna förslag till förändringar av skolan. Elevernas lärande i Sverige ska alltså utvecklas av förslag från Riksrevisionen och OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development).