Opera i Borgholm

I helgen har vi satt några rader med gul och röd lök. Så nu är alla grödor som kan sättas tidigt i jorden. Vi har säkert missat något men det mesta är i jorden. I drivbänken börjar spenat, sallad och rädisor komma upp ur jorden.
Vi kan fortfarande skörda jättefina jordärtskockor. Lördagsmiddagen innehöll ugnsrostad potatis, morot, lök och nämnda skockor.
Hyacinter både blå och rosa lyser vid ladans södersida.

Vid husknuten är de första pingstliljorna utslagna.

På innergården är det full fart på små och lite större fåglar. I helgen har jag sett: pilfink, gråsparv, bofink, talgoxe, blåmes, järnsparv, gulsparv och grönfink av de lite mindre. Dessutom har vi stare, koltrast, ringduva, kaja och på taket satt en gravand i fredagsmorse. Jag väntar på att det ska komma fler gravänder och sitta på rad längs taknocken.

På lördagskvällen var vi på Folkan i Borgholm och såg direktsändningen av La Boheme från Metropolitan i New York. Det var en otroligt häftig upplevelse där man också får se hur det går till bakom kulisserna mellan akterna. Dessutom intervjuas stjärnorna i pausen precis som på en fotbollsmatch. Igår var det speciellt för sopranen som hade huvudrollen då den ordinarie sångerskan hade blivit sjuk och ersättaren hade fått frågan på morgonen och operan skulle börja 13.00 New York-tid. Katrine Opolais som fick frågan hade dessutom spelat i Madame Butterfly kvällen innan men hon gjorde en fantastisk föreställning som Mimi i La Boheme. Hon fick frågan i en paus hur det känns att dö två gånger på mindre än 24 timmar. I de flesta operor ska ju sopran som har huvudrollen dö i slutet av föreställningen.

Folkets Husföreningarna har gjort en stor insats som har möjliggjort att se opera på många mindre orter i Sverige. Det innebär att de bästa föreställningarna av opera i Sverige visas på orter som tex Åseda, Konga, Borgholm.  Här finns en stor möjlighet till landsbygdsutveckling. Det är inte bara bed&breakfast, bad och fornborgar för turister som utvecklar landsbygden.